Här presenteras ett urval relevanta forskningsartiklar inom olika biblioterapeutiska områden

• Choi, J. (2025). Impact of elderly participation in poetry therapy programs on psychological well-being and successful aging. Journal of Poetry Therapy, 1–12.

  Studien undersöker hur deltagande i poesiterapiprogram påverkar psykiskt välbefinnande och upplevelsen av ett meningsfullt åldrande hos äldre. Totalt deltog 210 personer över 60 år i poesigrupper på äldreboenden under tio veckor. Resultaten visar signifikanta förbättringar i psykiskt välbefinnande, ökad social gemenskap och stärkt motståndskraft. Studien indikerar att poesiterapi kan vara en kostnadseffektiv och hälsofrämjande insats för äldre, även om longitudinella studier efterfrågas.

   

• Samuelsson, S. (2025). Som att glänta på en dörr: En essä om bibliotekarier, läsminnen och läsarliv [Master’s thesis, Södertörns högskola]. DiVA.

  Denna vetenskapliga essä behandlar bibliotekariers relation till skönlitteratur och läsning med utgångspunkt i workshopen Den biblioterapeutiska livslinjen. Essän reflekterar över läsminnen, professionell identitet och litteraturens betydelse i människors liv, med kopplingar till biblioterapeutisk praktik och erfarenhetsbaserad kunskap.

   

• Välimäki, I. (2025). Lost literary genres in the service of biblio/poetry therapy. Journal of Poetry Therapy, 1–13.

  Denna studie undersöker hur historiska litterära genrer kan användas inom biblio/poesiterapi. Genom praktisk implementering av genrer som palinod, medeltida medicinsk almanacka och idyll i biblioterapigrupper visar resultaten att dessa former kan främja emotionell reglering, kreativitet och psykiskt välbefinnande. Studien framhåller hur både igenkänning och upplevelsen av det främmande i litteraturen kan stärka självförståelse, gruppsammanhållning och kopplingen till mänsklighetens gemensamma kulturella arv.

   

• Serafini, A. (2024). Bibliotherapy in education: A systematic review. Alabama Journal of Educational Leadership, 11, 109–128.

  Denna systematiska översikt sammanfattar forskning om biblioterapi inom utbildningssektorn. Resultaten visar positiva effekter på elevers och studenters socioemotionella utveckling, empati, emotionell medvetenhet, akademiska prestationer och psykiska hälsa. Studien identifierar behov av mer systematisk forskning och kompetensutveckling för lärare.

   

• Sharma, A., Panackal, N., & Rautela, S. (2024). Unlocking imagination, healing hearts: A comprehensive study of more than 70 years of bibliotherapy for children. Journal of Poetry Therapy, 38(3), 273–285.

  Artikeln ger en omfattande översikt av över 70 års forskning om biblioterapi för barn. Författarna identifierar tre centrala processer: identifiering, katarsis och insikt, genom vilka biblioterapi kan stödja barns emotionella och psykologiska utveckling. Studien belyser både metodologiska variationer och behovet av ökad standardisering, men drar slutsatsen att biblioterapi har stor potential som tillgänglig stödinsats för barn.

   

• Holopainen, J., & Ihanus, J. (2024). Reflective writing about breast cancer experiences as part of an interactive poetry therapy group process. The Arts in Psychotherapy, 90, 102194.

  Studien beskriver metoder i en biblioterapeutisk grupp för personer med erfarenhet av bröstcancer och analyserar teman i deltagarnas reflekterande texter. Tre huvudteman identifieras: att bli sedd och hörd som överlevare, sjukdomens spår samt upplevelsen av att leva vidare trots sjukdom. Studien bidrar med fördjupad förståelse för hur sjukdomserfarenheter integreras i identitet och livsberättelse genom kreativt skrivande.

   

• Alfrey, A., Field, V., Xenophontes, I., & Holttum, S. (2021). Identifying the mechanisms of poetry therapy and associated effects on participants: A synthesised review of empirical literature. The Arts in Psychotherapy, 75, 101832.

  Denna systematiska översikt identifierar 25 primära mekanismer och 54 associerade effekter av poesiterapi inom bland annat psykisk hälsa, sjukvård och utbildning. Författarna presenterar modellen EFECT (Engage, Feel, Explore, Connect, Transfer) som beskriver centrala processer i poesiterapeutiskt arbete.

   

• La Marca, L., Maniscalco, E., Fabbiano, F., Verderame, F., & Schimmenti, A. (2019). Efficacy of Pennebaker’s expressive writing intervention in reducing psychiatric symptoms among patients with first-time cancer diagnosis: A randomized clinical trial. Supportive Care in Cancer, 27, 1801–1809.

  Denna randomiserade kliniska studie undersöker effekten av Pennebakers expressiva skrivintervention hos patienter med en ny cancerdiagnos. Resultaten visar signifikanta minskningar av psykiatriska symtom samt förbättrad upplevd livskvalitet. Studien ger starkt empiriskt stöd för expressivt skrivande som psykologiskt komplement inom cancervård.

   

• Tonarelli, A., Cosentino, C., Artioli, D., Borciani, S., Camurri, E., Colombo, B., D’Errico, A., Lelli, L., Lodini, L., & Artioli, G. (2017). Expressive writing: A tool to help health workers. Research project on the benefits of expressive writing. Acta Bio-Medica: Atenei Parmensis, 88(5S), 13–21.

  Studien undersöker hur expressivt och reflekterande skrivande påverkar välbefinnande hos vårdpersonal. Resultaten visar att skrivandet underlättar bearbetning av svåra upplevelser, ökar emotionell medvetenhet och skapar utrymme för reflektion. Detta kopplas till minskad risk för utbrändhet, förbättrad copingförmåga och ökad arbetstillfredsställelse.

   

• Fanner, D., & Urquhart, C. (2009). Bibliotherapy for mental health service users Part 2: A survey of psychiatric libraries in the UK. Health Information & Libraries Journal, 26(2), 109–117.

  Denna enkätstudie kartlägger tillgången till biblioterapi vid psykiatriska bibliotek i Storbritannien. Resultaten visar begränsad tillgänglighet för användare och osäkerhet bland bibliotekarier kring biblioterapins fördelar. Studien pekar på behovet av ökat samarbete, förändrade attityder och tydligare strukturer för att stärka biblioterapeutiska insatser inom psykiatrisk vård.

   

• Fanner, D., & Urquhart, C. (2008). Bibliotherapy for mental health service users Part 1: A systematic review. Health Information & Libraries Journal, 25(4), 237–252.

  Denna systematiska litteraturöversikt, genomförd enligt Cochrane-riktlinjer, granskar biblioterapi som stöd för personer med psykisk ohälsa i Storbritannien. Resultaten visar att biblioterapi är en kostnadseffektiv metod med positiva effekter för flera psykiska tillstånd. Författarna betonar behovet av vidareutveckling av tjänster samt utbildning och samverkan mellan sjukvård och bibliotek.