top of page
Search
  • Fredrik Hallmin

Det biblioterapeutiska arbetssättet i gymnasieskolan - möjligheter och begränsningar

Tillsammans med klinisk vård och biblioteksverksamhet i alla upptänkliga former beskrivs skolan som ett av flera områden där det biblioterapeutiska arbetssättet kan tillämpas. En tacksam utgångspunkt blir då litteraturundervisning i gymnasieskolan som företrädesvis bedrivs inom ramarna för kurserna Svenska 1-3. Svensk skola är en hårt lagbunden institution där lärarens uppdrag och kursernas utformning regleras genom styrdokument och bestämmelser.


Enligt dessa syftar undervisningen i svenskämnet bland annat till att –

Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.


Läroplanen för gymnasieskolan uttrycker därtill att ”det är skolans ansvar att varje elev kan […] söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje” samt ”hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden”, bland mycket annat. För att nå kursbetyget A i kursen Svenska 1 krävs bland annat att eleven ”lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv” samt ”relaterar innehållet i berättandet på ett relevant sätt till allmänmänskliga förhållanden”. Skrivelserna nämner inte uttryckligen någon av de variationer på värdeorden livskunskap, personlighetsutveckling eller fronesis som återkommer i beskrivningar av det biblioterapeutiska arbetssättet men får ändå anses näraliggande.


Träffsäkra formuleringar beskriver hur det biblioterapetiska arbetssättet och läsning av skönlitteratur i allmänhet kan fungera som en ”språngbräda” till en ”reflektionsyta för egna privata problem” där ”reflektionerna kommer ställa något i verkligheten i nytt ljus” som kan ge ”en trygghetsskapande estetisk distans”. Vidare väntas läsningen ge en ”inre överblick över livssammanhanget” som ”bygger broar mellan olika livssammanhang”. Kärnan i beskrivningarna kan sägas vara läsarens identifikation med eller anknytning till det lästa. Utöver förmodat fostrande och karaktärsdanande läsning av kanoniserad litteratur som förväntas förmedla goda värderingar som litteraturundervisning förknippas med finns – som vi sett – även stöd för vad som kan beskrivas som naiv läsning ur ett upplevelseperspektiv i läroplanen, i svenskämnets innehåll och kursernas kunskapskrav som stämmer väl överens med beskrivningar av det biblioterapeutiska arbetssättet. Två fallbeskrivningar visar hur det biblioterapeutiska arbetssättet kan tillämpas i undervisningen i kursen Svenska 1.



FALLBESKRIVNING 1


Utgångspunkten för lektionen är en beskrivning av kontroversen kring tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur 2016. Utmärkelsen tilldelades Bob Dylan “som skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen”. I en välfunnen kommentar till kritikerstormen påminde Sara Danius om att flera av litteraturhistoriens allra äldsta och viktigaste verk en gång sjöngs fram i det antika Grekland. Syftet med den lilla föreläsningen är att bredda litteraturbegreppet något. Litteraturen finns förstås inte bara i böcker utan också i film och musik, överallt där någon berättar något om vilka vi människor är, hur vi känner och hur vi tänker.


Föreläsningen avslutas med en uppgiftsinstruktion – ”Leta upp låtar som berättar något. Välj ut ett par rader ur varje låt som beskriver en känsla eller tanke du kan känna igen dig i eller som lär dig någonting nytt om dig själv eller andra.” Mot slutet av lektionen presenterar en elev ett utdrag ur Svag framförd av artisten Victor Leksell – ”Allting är okej om någon frågar / Var bara en man och ta det / Det är så jag växte upp” och förklarar att – ”Jag känner igen mig i detta då jag hade det extremt jobbigt med min pappa under min uppväxt och ofta fick dölja mina tårar.” (exempel 1). En annan elev med påtagligt autismspektrumsyndrom presenterar ett utdrag ur Something I’m good at framförd av artisten Brett Eldredge – ”You said you’d never smile again, but oh no, here it comes / Would you look at that? / I finally found something I’m good at” och förklarar att – ”Jag har lyckats göra flertal personer (framförallt tjejer) glada utan att ens försöka, men jag är rätt så dålig på väldigt mycket annat. Ett exempel är att jag är dålig på att klippa naglarna och komma ihåg saker” (exempel 2).



FALLBESKRIVNING 2


Utgångspunkten för lektionen är en kort föreläsning kring Nobelpriset i litteratur 2011. Utmärkelsen tilldelades Tomas Tranströmer ”för att han i förtätade genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”. Föreläsningen fortsätter med en förklaring av skillnaden mellan bokstavlig och bildlig mening och av begreppet metafor. Exempel från Tranströmers poesi visar hur uppfinningsrika och träffsäkra metaforer kan kasta nytt ljus på känslor och upplevelser – ”Pojken dricker mjölk / och somnar tryggt i sin cell / en moder av sten”. Dikten i exemplet är i haiku-format och skrevs under Tranströmers tid som psykolog vid ett ungdomsfängelse. Syftet med föreläsningen är att tydliggöra nyttan av tillgodogöra sig skönlitteratur, att litteraturens uppdrag är att förklara det inre livet och allt det som inte kan beskrivas och förstås av mätningar eller undersökningar.


Föreläsningen avslutas med en närmre beskrivning av det noga avvägda haiku-formatet och en uppgiftsinstruktion som förklarar att eleverna själva ska skriva dikter i samma format. En elev skriver – ”Mammor på gården / skriker maten är färdig / känslan är härlig” (exempel 4), en annan – ”Natten är vacker / stjärnor blinkar ljusare / rymdskepp kommer ner” (exempel 5) och en tredje – ”Ögon som skiner / underkläder som slits av / och tungor som möts” (exempel 6).


Den terapeutiska effekten i fallbeskrivning 1 har utvärderats genom en mindre undersökning. Efter en påminnelse om uppgiftsinstruktionen och den egna lösningen har eleverna svarat på frågan – ”Upplever du en terapeutisk effekt av övningen? Det vill säga att du genom övningen och genom identifikation med innehållet i texten bearbetat en besvärlig känsla eller tanke och att det känns lite bättre efteråt?”. Båda eleverna valde svarsalternativet ”Ja”. Undersökningen är liten men visar på en upplevd terapeutisk effekt ur ett elevperspektiv. Alla terapeutiska inslag bygger på frivillighet och är en konsekvens av elevens eget val av litteratur och eget självständiga uttryck. Uppgiftsinstruktionen uppmanar inte eleverna till att delge eller bearbeta personliga problem. Detta är viktigt att understryka eftersom undervisningen förväntas vara allmängiltig, i linje med styrdokument och bestämmelser, och inte nödvändigtvis behöver inbegripa det biblioterapeutiska arbetssättet. Fallbeskrivning 2 visar hur elever genom anknytning till ett avgränsat diktformat hittar utrymme för egna poetiska uttryck. Exempel 5 är i första hand estetiskt intresseväckande och beskriver en upplevelse utöver det vanliga. Exempel 4 och 6 beskriver däremot meningsbärande upplevelser ur det egna livet. Det ena exemplet är vardagligt, det andra mer särskilt. Ingenting i texternas innehåll tyder på att eleverna genom sitt skrivande bearbetat en besvärlig känsla eller tanke. Tvärtom ger alla tre texterna ett glädjefyllt intryck. Varken terapi- eller litteraturbegreppet begränsar sig förstås till elände utan kan också inbegripa självkännedom i vidare bemärkelse. Om litteraturen på allvar ska förstås som en källa till livskunskap får vi beakta att livet (vanligtvis och förhoppningsvis) faktiskt har fler sidor än avigsidor. Förutom att vara en källa till kunskap om vilka vi är kan litteraturen peka ut riktningar mot vilka vi vill vara och kan bli. Därför gör vi klokt i att inte förväxla litteratur med mörker eller mörker med mening.


_________________________________________________________________________________________


Fredrik Hallmin är gymnasielärare och utbildad i det biblioterapeutiska arbetssättet vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola. Tillsammans med Nette Sidenmark driver han Hallmin Sidenmark Biblioterapi som erbjuder interaktiv biblioterapi till en intresserad allmänhet. Läs mer på hemsidan: https://hallminsidenmark.se/



Kommentarer


Kommentering har blitt slått av.
bottom of page