Search

Om läsning och mental hälsa

För två månader sen var jag i England för att uppdatera mig om hur arbetet med biblioterapi fortskrider där. Det är tre år sen sist. Jag träffade forskare och praktiker i Liverpool, Manchester, Oxford och London. Bland annat Liz Brewster och Sarah McNicol, redaktörer för boken Bibliotherapy som kom ut 2018 och numera är kurslitteratur på kursen Det biblioterapeutiska arbetssättet på Ersta Sköndal Bräcke högskola.


Liz Brewsters forskning fokuserar på mental hälsa och huruvida kreativa aktiviteter, däribland läsning, kan påverka det psykiska välmåendet.


– I min forskning har jag intervjuat ett stort antal personer och fått höra många berättelser om människors läsupplevelser och vad de betytt för dem. Oftast har det handlat om skönlitterära böcker men inte alltid, även självhjälpsböcker har ibland varit till stor hjälp. Böcker har blivit ett verktyg för att gå vidare i livet. Ibland har det också handlat om ren eskapism, att inte ha fokus på det som är svårt, utan att få släppa taget och läsa om nåt helt annat, säger Liz Brewster.


Sarah McNicols pågående forskning är inriktad på hur man kan använda tecknade serier och berättelser i arbetet med människors hälsa och välmående.


Men det är svårt att forska om biblioterapi och vad läsningen konkret gör för nytta, menar de båda forskarna. Precis som det är svårt att fastställa resultat som handlar om annan form av konstnärliga former relaterade till psykisk hälsa, som musik, konst och dans.


Forskningen i England är idag främst koncentrerad dels på Shared Reading-rörelsen som har direkta kopplingar till University of Liverpool, och dels på det arbete som pågår med Books on prescription, där patienter inom hälso- och sjukvården erbjuds ett väl granskat utbud av böcker som finns på landets alla bibliotek och som kan vara till hjälp för dem.


Shared Reading (i Sverige kallas rörelsen Läsa tillsammans) sprider sig nu snabbt till många länder. Forskningen visar på goda resultat kopplat till skönlitterär läsning i grupp, samtal om det lästa och ett visst förbättrat välmående.


Reading Well Books on prescription (Böcker på recept) har funnits sedan början av 2000-talet. Som mest har fyratusen allmänläkare varit med i satsningen och rekommenderat sina patienter både självhjälpslitteratur och skönlitteratur som de sedan kunnat låna gratis på landets bibliotek. Navet utgörs av den halvt ideella rörelsen The Reading Agency. Enligt organisationen har flera forskare kommit fram till att Böcker på recept fungerar, bland annat på så vis att de rekommenderade böckerna är enormt mycket utlånade på biblioteken. Idén med böcker på recept har spridit sig till flera länder.


Men Liz och Sarah är också bekymrade över landets utveckling inom det biblioterapeutiska området. De ser på ett vis ett ökande intresse för det biblioterapeutiska fältet, bland annat inom psykologin. De nämner också forskningen inom det näraliggande området Medicinsk humaniora som nu växer i västvärlden. Och de berättar om Marchnetwork, ett forskarnätverk vid University College i London, UCL, som har fokus på hur bland annat sociala och kulturella insatser kan påverka mental hälsa positivt.


Samtidigt ser de neddragningar på landets bibliotek. Neddragningar som hotar nytänkande på biblioteken – som exempelvis biblioterapeutiska bokgrupper där deltagarna kan mötas under lyhörda, kravlösa och vänliga former och samtala om det lästa.


– Vi hade mer av det på biblioteken för tio, femton år sedan. Idag har besparingarna tyvärr gjort att en del sådana satsningar har försvunnit, konstaterar Liz och Sarah.

Eva Bergstedt är frilansjournalist. Hon har varit kursledare på uppdragsutbildningen Det biblioterapeutiska arbetssättet på Ersta Sköndal Bräcke högskola och föreläser om biblioterapi. Fotograf: Anna Nilsen