Search
  • Morgan Vicke Svensson

Vad är existentiell biblioterapi?


Många av oss förknippar väl samtal kring skönlitteratur med att diskutera just existentiella livsfrågor. När vi till exempel läser Karin Boyes dikt ”Ja visst gör det ont” resonerar vi kring modet att ta språnget i livet och ge oss hän. I Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen” kan vi förundras över hur doktor Henck lyckas finna ny mening i en situation då han plötsligt förlorat allt han tidigare värderat i livet. I Patrick Modianos roman De dunkla butikernas gata möter vi en privatdetektiv som tappade minnet decennier tillbaka men som slutligen bestämmer sig för att försöka ta reda på vem han egentligen är. Romanen stimulerar oss att fundera och samtala kring minnets funktion att ge våra liv en meningsfull berättelse med struktur och syfte.



Man kan fråga sig varför skönlitterära texter inbjuder till denna typ av reflektioner. Är det så att vi känner på oss att vi kan lära oss något genom att ta del av litterära karaktärers öden, att vi kan leva våra liv bättre om vi reflekterar kring deras sätt att förhålla sig i olika livssituationer? Kanske är det just genom berättelsen vi får den livskunskap som hjälper oss att leva väl, vilket är den existentiella psykologins terapeutiska mål.


Utifrån sådana iakttagelser kan man därför tycka att det är förvånande att det verkar saknas en utvecklad modell för en existentiell biblioterapi. En sådan skulle ju rimligen kunna bidra till ett ökat välbefinnande både vid enskild läsning och tillsammans i grupp samt även i skolans litteraturundervisning.


Mot denna bakgrund har jag försökt skapa en existentiell biblioterapi utifrån det centrala innehållet i existensteorier, både inom filosofi och psykologi. Jag har också tagit hjälp av terapeutiska modeller som är viktiga inom existentiell psykologi och vilka kan användas då deltagarna försöker coacha de litterära karaktärerna. Även några metoder inom litteraturvetenskap som lämpar sig för att identifiera vilja och meningssökande hos de skönlitterära karaktärerna har fått bidra till modellen. Modellen för denna existentiella biblioterapi har under många år testats i litteratursamtal med både ungdomar och vuxna.


Om man utifrån ovanstående kortfattat vill förklara vad existentiell biblioterapi är kan man säga att det är ett samtal med utgångspunkt i skönlitteratur med det övergripande syftet att öka sin kompetens att leva väl och ta vara på sitt livs möjligheter. Under samtalet undersöks vilka svåra situationer som de litterära karaktärerna hamnat i och hur de förhåller sig utifrån de antaganden som karaktärerna gjort om sin omvärld och sig själva. Med hjälp av både existensfilosofi och existenspsykologi försöker deltagarna i samtalet sedan att coacha de litterära karaktärerna till att se de möjligheter som kan förstärka deras känsla av mening och hur de ska våga välja och handla i enlighet med sina viktigaste värden.

He who has a why to live for can bear almost any how”, Friedrich Nietzsche

Den existentiella psykologin bygger på den existentiella filosofin, vilket innebär att denna gren av psykologi är ett slags filosoferande kring det mänskliga livet. Utgångspunkten i detta perspektiv är att det finns situationer, upplevelser, känslor och stämningar i den mänskliga tillvaron som är gemensamma för alla människor. För oss alla gäller till exempel att vi lever mellan födelse och död utan att veta när livet upphör. Vi föds alla in i en tid med bestämda historiska omständigheter, men vi har samtidigt en frihet att välja. Vi söker mening. Vi kommer oundvikligen att ställas inför svåra gränssituationer och vi kommer att uppleva ångest. Vi har också möjlighet att förändras och att omdefiniera våra liv. Många existensfilosofer har formulerat djupsinniga reflektioner kring dessa mänskliga villkor, vilket gör det angeläget för oss att studera vad de har att säga, så att vi därigenom kan skapa en bättre förståelse för den egna livssituationen.


Inom den existentiella psykoterapin brukar man säga att denna terapi är ett undervisningsprojekt för klienten med målet att leva sitt liv bättre. Det finns ingen fastslagen teori som ska förklara klientens beteende och upplevelser. Metoden är istället att tillsammans med en terapeut analysera och tolka den mänskliga existensen och sin egen tillvaro och välja de värden man verkligen tror på – för att sedan handla därefter. Utgångspunkten är att människan har en egen vilja och kan förändra sig och ompröva sitt liv. Och detta är en ständigt pågående process i livet.

Den som är framme har en lång väg att gå”, Tomas Tranströmer

I tolkningen av människans existens tar den existentiella terapin också stor hänsyn till många olika perspektiv – som det sociala, kulturella, politiska och ideologiska – vilket innebär att man även samtalar kring dessa faktorer, då de på ett genomgripande sätt kan påverka en människas livssituation.

Vilka kompetenser kan då vara viktiga för en samtalsledare i existentiell biblioterapi?

Samtalsledaren är inriktad på att hålla i samtalet och bistå gruppens utforskande av existentiella teman och vägledning av karaktärerna, vilket ger samtalet en karaktär av en gemensam utbildning. Som nämnts tidigare är det också värdefullt med kännedom om de tankar som de existentiella filosoferna och psykologerna bidragit med. Denna kunskapsinhämtning måste betraktas som ett ständigt pågående projekt, då dessa teorier är omfattande. I takt med ökad kännedom om existensteorier kan det existentiella samtalet kring skönlitteraturen bli alltmer utvecklande för deltagarna.

Andra relevanta kompetenser för ledaren handlar om förmågan att välja, analysera och diskutera skönlitteratur tillsammans med deltagare i en grupp. Detta kräver viss kännedom om skönlitteratur, tolkningsteorier och metoder för samtal kring litteratur.


Det finns många fördelar med en existentiell biblioterapi. Varje deltagare, inklusive samtalsledaren, kan bidra till samtalet kring de litterära karaktärerna med sina egna livserfarenheter och kunskaper, vilket innebär att alla deltar på samma villkor. Samtalet skapar möjlighet för var och en att förstå sin omvärld och sig själv på ett bättre sätt och därmed utveckla sin kompetens att leva väl. Genom fördjupande läsning av existensteorier uppstår dessutom ett spännande möte när man utforskar det existentiella innehållet i skönlitteraturens skattkammare – med det gemensamma målet att upptäcka möjligheterna i livet.

——————————-


Morgan Vicke Svensson är legitimerad gymnasielärare i bland annat svenska, filosofi, religion och historia och har även en journalistutbildning samt en masterexamen i litterär gestaltning. Han bedriver även kursverksamhet i existentiell biblioterapi via hemsidan www.existentielltcafe.se. Han gick kursen Det biblioterapeutiska arbetssättet vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola 2021.