Här presenteras ett urval relevanta forskningsartiklar inom olika biblioterapeutiska områden

1. Holopainen, J., & Ihanus, J. (2024). Reflective writing about breast cancer experiences as part of an interactive poetry therapy group process.
   The Arts in Psychotherapy, 90, 102194.
   Syftet med studien var att beskriva metoder som använts i en biblioterapeutisk grupp samt analysera de teman som identifierats i deltagarnas skriftliga reflektioner kring erfarenheter av sin sjukdom. Tre huvudteman identifierades: 1) att bli sedd och hörd som en bröstcanceröverlevande 2) spåren efter sjukdomen och 3) jag lever och andas trots sjukdomen. Denna studie ger nya insikter om hur bröstcancer integreras i en persons självkänsla och livshistoria.
   
   
2. Tonarelli, A., Cosentino, C., Artioli, D., Borciani, S., Camurri, E., Colombo, B., D’Errico, A., Lelli, L., Lodini, L., & Artioli, G. (2017). Expressive writing. A tool to help health workers. Research project on the benefits of expressive writing. Acta bio-medica : Atenei Parmensis, 88(5S), 13–21.
   I denna studie tittade forskarna på vad reflekterande skrivande kunde ha för positiva effekter på välmående hos vårdpersonal. Slutsatsen forskarna drog var följande: Att skriva om en svår upplevelse gör att man kan omarbeta händelsen. Det hjälper vårdpersonalen att känna igen de känslor som kan uppstå och ger dem ett ”utrymme” och en tid för reflektion. Detta leder i sin tur till betydande positiva återverkningar på kvalitet på arbetet, minskad risk för utbrändhet, implementering av copingstrategier och ökad upplevd arbetstillfredsställelse. 
   
   
3. La Marca, L., Maniscalco, E., Fabbiano, F., Verderame, F., & Schimmenti, A. (2019). Efficacy of Pennebaker’s expressive writing intervention in reducing psychiatric symptoms among patients with first-time cancer diagnosis: a randomized clinical trial. Supportive Care in Cancer, 27, 1801-1809.
   Syftet med denna randomiserade kliniska studie var att undersöka effekten av Pennebakers intervention med uttrycksfullt (expressive) skrivande (EWI) för att förbättra den upplevda livskvaliteten (QoL) och minska psykiatriska symtom hos patienter som fått en cancerdiagnos. Resultatet visar att Pennebakers skrivmetod är effektivt när det gäller att minska cancerdiagnosens negativa inverkan på patienternas psykiska hälsa.
   
   
4. Alfrey, A., Field, V., Xenophontes, I., & Holttum, S. (2021). Identifying the Mechanisms of Poetry Therapy and Associated Effects on Participants: A Synthesised Review of Empirical Literature The Arts in Psychotherapy, 75, 101832.
   En systematisk översikt har identifierat 25 primära mekanismer och 54 associerade effekter, vilket belyser dess potential inom psykisk hälsa, sjukhus och skolor. Modellen ”EFECT” beskriver fem centrala uppgifter: Engagera, Känna, Utforska, Koppla och Överföra, och framtida forskning behövs för att empiriskt testa modellen och stärka evidensbasen för poesiterapi.
   
   
5. Serafini, A. (2024), Bibliotherapy in Education: A Systematic Review.  Alabama Journal of Educational Leadership, 11: 109-128
   Detta är en systematisk översikt över artiklar om biblioterapi inom utbildningssektorn. Studien granskar befintlig forskning om biblioterapins effekter på socioemotionella, kunskapsmässiga, psykologiska  utfall hos elever och studenter. Resultaten visar att biblioterapi kan vara ett effektivt verktyg för att förbättra flera olika områden såsom sociala färdigheter, emotionell medvetenhet, empati, akademiska prestationer och
   mental hälsa. Man efterfrågar mer forskning för att fastställa dess fulla potential och utveckla bästa praxis och identifierar även behov av utbildning i detta för lärare. 
   
   
6. Fanner, D. and Urquhart, C. (2008), Bibliotherapy for mental health service users Part 1: a systematic review. Health Information & Libraries Journal, 25: 237-252. 
   Biblioterapi har utvärderats som ett stöd för psykisk hälsa i Storbritannien, där en systematisk litteraturöversikt enligt Cochrane-riktlinjer genomfördes. Resultaten visade att biblioterapi är kostnadseffektivt och fördelaktigt för olika psykiska tillstånd. Det finns ett behov av mer avancerade biblioterapitjänster och utbildning för bibliotekarier, samt rekommendationer för samarbete mellan NHS och offentliga bibliotek för att utveckla och utvärdera dessa tjänster.
   
   
7. Fanner, D. and Urqhuart, C. (2009), Bibliotherapy for mental health service users Part 2: a survey of psychiatric libraries in the UK. Health Information & Libraries Journal, 26: 109-117. 
   Studien syftade till att utvärdera tillgången till bibliotek på psykiatriska kliniker i Storbritannien och deras roll i biblioterapi. En enkät skickades till 100 bibliotek, vilket resulterade i en svarsfrekvens på 55%. Resultaten visade på begränsad tillgång för användare och osäkerhet bland bibliotekarier om biblioterapins fördelar, vilket indikerar att samarbete och förändrade attityder krävs för att förbättra tjänsterna för psykisk hälsa.