Under 2024 har jag varit på två konferenser som rör biblioterapi. En i Budapest som jag rapporterar om i ett annat blogginlägg. Och en i Washington DC, i april. Arrangör var National Association for Poetry Therapy, NAPT, den förening som samlar företrädarna för biblio/poesiterapi i USA. Ett hundratal personer var på plats, majoriteten var praktiker med yrken som socialarbetare, terapeuter, dramapedagoger, sjuksköterskor, psykologer och lärare. Forskningen företräddes av ett antal forskare från olika discipliner som litteraturvetenskap, socialt arbete, sociologi och psykologi.

I USA används termen Poetry therapy som paraplybegrepp för det vi i Sverige benämner biblioterapi. Orden, de lästa och skrivna, står i fokus men även andra kreativa uttryck involveras som exempelvis konst, bild, dans, olika slags berättelser och musik. Det förekommer att bibliotek i USA använder biblioterapeutiska metoder i biblioteksarbetet men det är inte vanligt. Mer vanligt – men ändå inte särskilt utbrett – är att poesiterapin används inom människovårdande yrken där metoderna är en naturlig del av yrkesutövningen. På konferensen träffade jag därför flera psykologer, socialarbetare och sjuksköterskor som utbildat sig inom poesiterapi.

En av deltagarna i konferensvimlet var Ellyn Zograf, psykolog och och parterapeut. Hon har goda erfarenheter av att använda sig av poesiterapi i sin praktik:

– Den litterära texten – till exempel en dikt – kan bidra till att paren kommer i djupare kontakt med sig själva, både som individer och par. Texten blir en slags mjuk ingång till att förstå både sina egna och den andras känslor. Det kan ibland vara lättare att kommunicera via texten än att prata direkt med varandra. Texten kan hjälpa dem att hitta ord för vad de känner.

’Jag fick också ett samtal med Nicholas Mazza, professor emeritus i socialt arbete och författare till flera böcker inom poesiterapi, den senaste heter Poetry therapy – Theory and practise (2022). Han har fram till i år varit mycket aktiv i NAPT och är grundare av den vetenskapliga tidskriften The Journal for Poetry Therapy. En pionjär och eldsjäl, alltså.

Innan han började sin akademiska bana arbetade han som socialarbetare. Det var där han fick upp ögonen för poesiterapin och dess möjligheter för de människor han jobbade med.

– Med hjälp av poesiterapin kan man bygga upp det starka inom människor. Vi söker inte efter felen och bristerna hos dem, utan efter deras möjligheter. Poesiterapin fokuserar på hälsa och hjälper till att bygga upp människors självförtroende, menar han.

Nicholas Mazza hänvisar till forskning inom området som visar på just detta. Till exempel ett förbättrat självförtroende och en känsla av sammanhang – att man inte är ensam i världen.

I dagsläget finns det inte någon akademisk examen i USA inom poesiterapi. Det är en lång väg dit, konstaterar han. Andra kreativa terapiformer, som konstterapi och musikterapi, har kommit betydligt längre med sin forskning och har därför akademiska utbildningar. Så ser det ut. Nicholas Mazza är ändå optimistisk.

–  Vi bygger hela tiden vidare på vårt rykte. Forskningen utökas, den vetenskapliga tidskriften gör sitt och poesiterapin blir alltmer spridd som metod inom olika yrken.

Detsamma säger Geri Chavis som jag träffar vid frukosten på konferensens sista dag. Hon är professor emerita inom litteraturvetenskap, psykolog och certifierad poesiterapeut. Dessutom författare till tre böcker varav en, Poetry and Story Therapy – The Healing Power of Creative Expression, nu används vid den nystartade utbildningen ”Biblio/poesiterapi som metod för personlig och professionell utveckling” vid Marie Cederschiöld högskola.

Geri Chavis håller med Nicholas Mazza om att forskningen inom poesiterapi växer men att det antagligen kommer att dröja innan en akademisk utbildning på universitetsnivå blir aktuell i USA. Det är inte bara en fråga om forskning utan även om pengar. Universiteten vill inte satsa på en utbildning om ämnet är för okänt och genererar för få studenter. Hon är själv mentor inom den privata, fleråriga utbildning (upp till fem år) som The International Federation for Biblio/Poetry Therapy driver. Det är en systerorganisation till NAPT. En rigorös utbildning är hennes eget omdöme. Studenterna kommer från olika delar av världen.

–   Som mentorer följer vi dem nära. Vi måste vara noga med att de vi utbildar gör ett bra jobb, poängterar Geri Chavis.

NAPT har konferens i USA varje år. 2025 äger den rum i Portland.

National Association for Biblio/Poetry Therapy  https://poetrytherapy.org/

The International Federation for Biblio/Poetry Therapy https://ifbpt.org/overview-of-training/

Eva Bergstedt är journalist, skrivpedagog och biblioterapiledare.