Search
  • Ann Marie Lamb

Att väcka något som slumrar inom oss

Det finns mitt i skogen

en oväntad glänta

som bara kan hittas av de

som gått vilse.


Så inleds en dikt av Tomas Tranströmer som ofta citeras inom området personlig utveckling eller terapi. Den väcker något inom de flesta av oss, löftet om den oväntade glänta vi hittar när vi har tappat bort oss. Som om livet självt puffar oss i en riktning vi inte visste att vi skulle vandra. Kanske det är så att vi behöver gå vilse för att komma hem till oss själva?

Gläntan får i psykologins och terapins värld stå för det inre livet. Det vi många gånger lägger åt sidan för annat yttre som pressar på.


Han kallas ofta för själens poet, Tomas Tranströmer och det är inte så svårt att förstå varför. Hans dikter berör något inom oss som vi både vet något om och ändå inte vet. Något som är både immanent i varandet här och transcendent i varandet bortom. Det är verkligt och igenkänningsbart och väcker samtidigt en längtan och ett hopp om något mer.


När han tilldelades Nobelpriset i litteratur 2011 var motiveringen: ”För att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga.”


Jag använder ofta hans dikter i mitt biblioterapeutiska och terapeutiska arbete. De är välkända och känns därför inte så konstiga även för den som inte är vardagsvan med diktläsande. De är skrivna med ett bildspråk av metaforer och liknelser som direkt talar till nutidens sökande människa. En biblioterapeutisk cirkel är en självklar mötesplats för att göra det osynliga synligt, väcka det omedvetna till medvetenhet.


Skrivande är ofta en del i det biblioterapeutiska arbetet. Genom pennans rörelse på papperet är det som kreativiteten flödar genom oss bortom tankarnas förutbestämda struktur. Jag uppmuntrar mina deltagare och klienter att skriva, skriva, skriva. Skriv fritt en stund på morgonen. Fånga dagen i en stunds fritt skrivande på kvällen. Låt ditt själv skriva och se vad du vill säga till dig själv. I den förtätade stund när dikten är genomläst är skrivandet ett sätt att fånga den inre upplevelsen och göra den närvarande.


Biblioterapi är inte diktanalys, biblioterapi vill fånga upp stämningslägen och känslolägen hos varje deltagare i samtalscirkeln eller den enskilda människan i ett terapeutiskt möte. Jag använder mig ofta av dikter i mitt arbete, vare sig jag möter par eller enskilda individer i terapi.


En biblioterapeutisk samtalscirkel fångar upp stämningslägen och olika känslolägen hos deltagarna på ett närmast mystiskt sätt och delandet ger ny resonans. Det är som om alla väntar på att möta skönheten i orden och det som finns bakom. Alla vi svältfödda människor som längtar efter skönhet, själ och mening och förgäves söker mellan sammanträdesborden, i kundmötena eller bakom skärmen. Alla vi människor som kommer i kontakt med barndomsminnen genom en dikt och minns något vi för länge sedan tappat kontakt med.


Man behöver inte vara utbildad terapeut för att arbeta biblioterapeutiskt, men det är klart att allt arbete får en resonans av den verklighet vi kommer från. Vi som arbetar biblioterapeutiskt kommer från olika verkligheter som bibliotek, skolor, socialt arbete, terapeutiskt arbete och mycket mer. För mig som är utbildad psykosyntesterapeutPSA® finns just det förhållningssättet naturligtvis med som en ständig klangbotten, vare sig jag träffar individer, par eller grupper.


Det härliga med dikter och texter är att en livslång läsnörd som jag själv plötsligt får tillgång till den inre samlade skattkistan av läserfarenheter. Texterna finns där någonstans inom mig och de kommer upp till ytan allt oftare och oftare.

Mitt hjärta sjunger, själen får vingar och jag vet att jag är med och bidrar till förverkligandet av något mer och meningsfullt i varje möte. Det är som om varje människa är bärare av sin egen verklighet och potential. Han sade det så fint, William Shakespeare: “Vi vet vad vi är, men inte vad vi kan vara”.


Nog är det så och jag väljer att avsluta med en dikt av David Whyte, en författare och diktare jag själv mött på senare år. Få klarar sig utan att beröras av hans ord. Den är på engelska men jag vill inte ens försöka översätta dess skönhet. Läs, njut, skriv och sväva ut på biblioterapeutiska vingar!


You must learn one thing.

The world was made to be free in.


Give up all the other worlds

except the one to which you belong.


Sometimes it takes darkness and the sweet

confinement of your aloneness

to learn


anything or anyone

that does not bring you alive

is too small for you.


© David Whyte: Excerpted from SWEET DARKNESS

In THE HOUSE OF BELONGING: Many Rivers Press

________________________________________________________________________________________ Ann Marie Lamb är fil kand och diplomerad psykosyntesterapeutPSA®. Hon är också certifierad Imago® parterapeut och har tagit två poängkurser på Marie Cederschiöld Högskola. Den ena är Det biblioterapeutiska arbetssättet (2019) och den andra Existentiell vägledning (2022).

Hon har ständigt fördjupat sig i psykosyntes genom flertalet vistelser vid L’Istituto di Psicosintesi i Florens.

Från att i många år arbetat med ledar- och organisationsutveckling inom bank- och finans, arbetar Ann Marie idag deltid med individer, par och grupper. Nu finner hon störst glädje i att följa människors utveckling och förverkligande av Självets slumrande potential.

www.heartwise.se