Search

Om forskningens komplexitet

Det här med forskning är komplicerat. På min resa i England hösten 2019 träffar jag ett antal forskare inom området litteratur och hälsa. En av dem är Josie Billington vid University of Liverpool. Hon har precis kommit ut med boken Reading and mental health som hon är redaktör för. Boken tar upp forskning och praktiska exempel på hur läsning positivt kan påverka människors hälsa och välbefinnande. Josie Billington har forskat kring skönlitteraturens effekter i tio år. Studierna har varit små men visat på goda resultat, bland annat hos människor som haft mildare depressioner, demens eller kronisk smärta. De har läst tillsammans och samtalat om det lästa, och mått lite bättre av detta. Josie Billington har också gjort studier på kvinnor i fängelse, med samma goda resultat. Hon får ett djupt allvar i blicken när hon pratar om människorna hon mött i alla dessa läsgrupper.

– Skönlitteraturen fångar upp människans komplexitet. Den fokuserar inte nödvändigtvis på problemet eller kommer med någon lösning. Och kanske är det just denna komplexitet som påverkar människor så starkt. Det finns redan för många enkla lösningar och quick fixes.

Josie Billington pratar om allvaret, den överväldigande öppenheten och engagemanget i läsgrupperna.

– Jag kan uppleva att det ibland blir en slags bön, men inte i en religiös mening. Kanske snarare en atmosfär av meditation, resonerar hon, en verbaliserad meditation eller en slags disciplinerad avslappning.

Hon återkommer till kvinnorna på fängelset. De är utsatta, har oro för sina barn, har i vissa fall misshandlats av sina män. I läsgrupperna har de bland annat läst Shakespeares Sonetter och John Steinbecks Pärlan.

– Samtalen har gett dem igenkännande erfarenheter, kopplat till det lästa. Läsgrupperna har verkligen betytt något för dem, konstaterar Josie Billington.

Ett antal mil söderut, i Oxford, träffar jag forskaren Emily Troscianko. Hon är kopplad till The Oxford research center in the humanities, TORCH, https://torch.web.ox.ac.uk, och har studerat kopplingen mellan skönlitteratur och ätstörningar. Hennes resultat visar att det är direkt skadligt för personer med ätstörningsproblematik (speciellt anorektiker) att läsa skönlitteratur som handlar om just den problematiken. Identifikationen fungerar triggande.

Hon går nu vidare med sin forskning för att ta reda på mer. En reflektion kring den biblioterapeutiska och Shared Reading-forskningen hon gör är denna:

– Det finns ett växande intresse för kopplingen mellan humaniora och hälsa. Forskningsområdet Narrativ medicin ökar till exempel, inte minst i USA. Men hittills har vi inte tillräckligt mycket forskning om just skönlitteratur och hälsa. Vi måste ta reda på mer om det sambandet, samla forskningen, inte bara ha spridda skurar av den. Och också ställa de kritiska frågorna. Hjälper verkligen skönlitterär läsning? Isåfall hur? För vem? Och är det för någon som det inte fungerar?

Eva Bergstedt är frilansjournalist. Hon har varit kursledare på uppdragsutbildningen Det biblioterapeutiska arbetssättet på Ersta Sköndal Bräcke högskola och föreläser om biblioterapi.